Vi måste hjälpas åt

Partiledardebatt och SCB siffror samma dag. En del att fundera omkring alltså. Först partiledardebatten.

Moderatledaren hade uppenbara problem. Han blev raljant och översittaraktig. Jag ska ta ansvar genom att berätta hur det ser ut på riktigt, så sa han Reinfeldt. Det finns tydligen bara en verklighet, ett riktigt och en väg och det är Reinfeldt som har patent på den. Vi som vet att moderatledarens verklighet inte är den enda. Vi som vet att det finns fler vägar. Vi som vet att det handlar om värderingar. Vi måste hjälpas åt för att göra våra röster hörda. Reinfeldt får inte ta patent på sanningen.

Sverige tjänar på rättvisa. Det är de ungar som får möjligheterna som läser vidare. Det går att arbeta och investera Sverige ur krisen.

Så till SCB:s siffror. Jag känner mig ganska övertygad om att de kommer att rapporteras som att socialdemokraterna rasar och moderaterna går framåt. Jag vill bara här påminna att jämfört med valet 2006 så har idag socialdemokraterna ett större stöd. Dagens SCB siffror är också bara den senaste av en lång rad mätningar som ger de rödgröna mer stöd än regeringspartierna.
Inget är säkert mer än att valet 2010 kommer att bli jämt.

Vi kommer att behöva hjälpas åt. Vi som vill se ett Sverige i solidaritet och rättvis fördelning. Vi som ser att varenda unge förtjänar att få möjligheter att växa och nå sina drömmar. Vi som vet att jag mår bra när mina ungar har det bra men ännu bättre när också grannens barn har det bra. Vi lever ju tillsammans sida vid sida.

Rödgrön seger

Den årliga matchen mellan oppositionen och regeringspartierna i riksdagen har gått av stapeln. Det blev en solklar rödgrön seger. Vi pratar fotboll nu alltså. Jag känner mig glad över att vara i det segrande laget. Även om kroppen värker mer än måttligt idag. Det blir så när man bara spelar en gång om året. Och när man tror att man är lika bra och vältränad som i sina glansdagar för sisådär 15 år sedan. Kul är det i alla fall.

Jobbet inför 2010 börjar nu!

Så har vi då gått till Europaparlamentsval i Sverige. Valdeltagandet har ökat, det känner jag mig glad över. Moderaterna blev inte största parti som de sagt att de skulle bli. Det är jag glad för. Vi socialdemokrater behåller våra fem mandat och är största parti. Tack alla ni som gav oss det förtroendet. Jag ska ärligt säga att jag hade hoppats på ännu några fler som valt socialdemokraterna. Men det känns ändå som vi har grundat att bra förtroende för det jobb som är kvar att göra inför valet 2010. Det börjar nu. För jobb och rättvis fördelning.

Mina barn vet hur jag röstar och varför

Igår gick hela familjen i samlad tropp för att förtidsrösta. Båda mina söner ville med och se hur det gick till. Det är jag glad över. Demokrati är ingen självklarhet, den måste vinnas varje dag. Och igår kändes det som jag vann den lite tillsammans med min familj. Båda mina söner vet vad deras föräldrar röstade på.

Senare på kvällen, efter flygbladsutdelningar och dörrknackande för att få fler att använda demokratin på söndag, såg jag debatten på SVT mellan partiernas toppkandidater. Jag tycker att Marita Ulvskog (s) och Carl Schlyter (mp) klarade sig bäst i debatten. Carl var kort, redig och precis i många av sina inlägg. Bra jobbat i den miljön. Marita var lysande när hon pratade rätten till lika lön för samma arbete. Den borgerliga sidan hävdade att de minsann var för trygga jobb de också men de vill inte ändra EU:s regler för att säkerställa detta. De duger som de är. För ger man sig på EU:s regler så kan de bli sämre, hävdade de borgerliga. Maritas poäng, som hon ska ha all heder av, var när hon sa det uppenbara. Att det de borgerliga toppkandidaterna satt och varnade för var sina egna partikamrater i parlamentet. Medan hela den socialdemokratiska gruppen i parlamentet är överens om att EU:s regler måste ändras. Ingen ska diskrimineras på arbetsmarknaden och det ska i varje land vara en rättighet att få lika lön för samma arbete. Så visst gör det skillnad hur man lägger sin röst.

Men jag kan också känna efter gårdagens debatt att det kan inte vara lätt för den väljare som enbart har en sådan debatt att fatta sitt beslut utifrån. För den var ganska rörig och det var inte alltid helt enkelt att hänga med i alla turer.

Jag hoppas därför att det är fler som tänker som jag. Att ens barn kommer så småningom att fatta sina egna beslut men det kan inte vara fel att de faktiskt vet vad mamma och pappa tycker och varför.

Hur kommer det sig?

Hur kommer det sig att när Mona Sahlin, partiledare för Sveriges största parti, besöker Örebro i valrörelsen så blir det en liten spalt utan bild i Nerikes Allehanda? Hur kommer det sig att när moderaternas Fredrik Reinfeldt besöker Örebro i samma valrörelse så blir det stor bild på första sidan och två helsidor med text och bild i samma tidning? Kan det vara så att det spelar roll hur medielandskapet ser ut och att det märks som tydligast när det går mot val.

Lägg därtill att Mona Sahlin hade vid sin sida sittande EU-parlamentarikern Åsa Westlund som mycket väl kan stå upp för dagens och morgondagens socialdemokratiska europapolitik. Men Reinfeldt kom utan sin sittande EU-parlamentariker Gunnar Hökmark, moderaternas toppnamn i Europaparlamentsvalet. Hur kommer det sig? Kan det vara så att det hade varit svårare att hålla färgen om vad EU kan och ska göra för klimatet med Hökmark vid sin sida. För han har ju inte direkt röstat så hittills i alla fall. Kan det vara så att moderaternas strategi att det inte är så stora skillnader mellan socialdemokrater och moderater hade varit svårare att hålla sig till, med Hökmark vid sin sida? För han har ju röstat på helt annat sätt.

Mitt budskap. Det gör skillnad vem som bestämmer i Sverige och i EU. Låt ingen inbilla dig något annat. Använd din röst.