Du kan du också!

Valarbete är kul! Men framförallt viktigt. Nu börjar fler känna och veta att det är val på gång. Men många är fortfarande osäkra och ganska förvirrade över vad som gäller.

Detta med att kryssa verkar ha gått fram. Kanske i den grad att det mer stjälper än hjälper. Jag träffar många som undrar om detta med kryssen. Jag tar ett exempel. En kvinna var fullständigt övertygad om att hon skulle hitta 18 kandidater att kryssa. Hon hade hittat en Carl Schlyter (mp) som hon tyckte verkade bra och en Åsa Westlund (s) som hon också gillade men hur skulle hon hitta de andra?

När kvinnan fick klart för sig att valet till Europaparlamentet inte var konstigare än andra val. Att det är partierna som går till val också här. Att hon kan kryssa om hon vill, en kandidat, men måste inte. Att det räcker att välja parti att lägga sin röst på. Då utbrister kvinnan - Men vad bra, det är ju mycket lättare!

Så är det, mycket lättare, än vad många tror. Jag hoppas kunna förmedla den kunskapen och det självförtroendet till många fler, de dagar som är kvar till den 7 juni.

Sosse på Åsbrorocken

Slutspurten inför Europaparlaments valet 7 juni är igång. De senaste dagarna har jag valarbetat i Hallsberg, Hjortkvarn, Åtorp, Åsbro och Hallsberg igen. Igår kväll hade jag en alldeles fantastisk valarbetarkväll på Åsbrorocken. Hårdrock, Metal, Punk/Rock och Rockabilly i en fantastisk blandning. En publik över generationer som tillsammans kunde rocka loss. Själv gillade jag Stockholmstjejerna i hårdrocksbandet Vision och Punk/rockbandet Union Sqare från Falkenberg bäst. Men största showen stod Hallsbergsbandet Aggregate för. Tung metal med fullt ös. Det kändes dock bra att jag känner männen bakom maskerna annars hade jag nog känt mig lite rädd. Det kändes dock riktigt bra att vara sosse igår kväll.

Kvinnors rättigheter

Hägglund kan inte lova i debatten om Europaparlamentsvalet att kristdemokraternas toppnamn Ella Bolin och andra kd:are kommer att stå upp för kvinnors hälsa och rätten till fri abort. Borde göra att många kvinnor (och jämställda män) med mig, väljer ett annat parti i EP-valet. Ta gärna (s) och kryssa en kvinna.

Trött på gubbar

Sitter i riksdagens kammare och lyssnar till partiledardebatten inför Europaparlamentsvalet 7 juni. Jag känner att jag är så trött på gubbar. Män övertygade om sin egen förträfflighet och storhet, som ser andra som ett störningsmoment, ett hack i utvecklingen. Jag möter dessa män ständigt och i olika sammanhang. Några har jag träffat på, just nu, i partiledardebatten.

Jag vill ha förändring, jag längtar, jag önskar, jag suktar förändring. Det är en dröm som kan bli sann. En ny framtoning, ett Sverige, som för första gången i historien leds av en kvinnlig statsminister. En erfaren, ödmjuk och klok kvinna. Jag behöver dig!

Gör du? Agera för förändring! Börja med att rösta och kryssa en kvinna i Europaparlamentsvalet 7 juni. Sedan tar vi socialdemokraterna till valseger 2010.

Inspiration att blogga

Jag kommer nog aldrig att bli en superbloggare. Bloggen är ett komplement till andra möten. En ytterligare mötesarena. Jag skriver på inspiration och lust. Ambitionen är att några Örebrolänningar kanske känner igen mig och inspireras av min blogg. Att några småbarnsföräldrar, som mig själv, kan vara intresserade av vad en riksdagsledamot tycker och tänker. Att några kanske också vill lämna sina kommentarer för att ge mig inspiration.

Lite mer än en månad har jag bloggat nu och jag lär mig hela tiden nytt. Att skriva är ju en sak, det är lätt. Men sedan ska det länkas hit och dit och helst också läggas bilder. Jag lär mig och utvecklas förhoppningsvis med det.

Om någon läst dagens Nerikes Allehanda så är min kommentar. Jag är mycket glad över att jag inte fick sämst betyg av panelen, det ger mig inspiration att fortsätta blogga. Nerikes Allehanda var också mycket väl medvetna om att jag inte bloggat så länge. De fick tips av mig att om de ville intervjua mer vana bloggare så kunde de vända sig till Åsa Westlund, kandidat till Europaparlamentet (s) från vår EU-region, Eva-Lena Jansson, riksdagsledamot (s) Örebro län eller John Johansson (s) Örebro. Ni som är intresserade, kolla gärna in deras bloggar.

En förskola med kvalitet

En förskola med hög kvalitet och utbildad personal är socialdemokraternas besked till barn och föräldrar. Det är viktigt för framtiden. Men jag vill klart och tydligt slå fast att kvalitet betyder både förskollärare och barnskötare. De behövs båda för våra barns välfärd. Det är socialdemokraternas besked. På riksnivå pressar vi hårt för att få också den borgerliga ansvarige ministern att uttrycka detta.

Av den anledningen känner jag oro inför det beslut som mina partikamrater fattat i Hallsbergs kommun. Mina kloka, goa, duktiga partikamrater. Men hur blev det så här? Ett beslut om att på sikt bara förskollärare ska att anställas. Skäl som anges är att det har blivit allt svårare att rekrytera barnskötare. Att det pedagogiska innehållet i förskolan ska stärkas. Slutligen att förskolan görs till en ny skolform 2011 vilket skulle innebära att enbart förskollärare ska finnas i våra förskolor. Jag vet att mina partikamrater vänt och vridit på denna fråga men ändå. En ny skolform innebär inte per automatik att enbart förskollärare ska finnas i våra förskolor. Det är en feltolkning och felsyn. Det pedagogiska innehållet i förskolan ska stärkas. Det är viktigt och riktigt. Men det betyder inte att barnskötarens roll ska utraderas. Till sist, att barnskötare, inte kan rekryteras. Det kan jag förstå. Men det goda får inte bli det ondas fiende. Självklart om barnskötare inte finns att rekrytera så ska naturligtvis en förskollärare anställas. Men att ge upp ambitionen. Det blir fel menar jag.

Vad visar detta? Att politik inte alltid är enkelt men spännande och viktigt. Att fler behöver bidra i det politiska samtalet. Att jag och vi redan aktiva socialdemokrater har ett jobb att göra. Vi måste tala samma språk och fatta beslut därefter. Jag antar utmaningen.

Ingen kan göra allt men alla kan göra något

Jag har precis sagt godnatt till mina ungar. De sover tryggt i sina sängar omgivna av gosedjur och leksaker. Idag har de blivit hämtade på dagis och fritids av farmor och farfar. De har bakat bullar och de har lekt. De har fått bestämma kvällsmat, farmors köttfärssås och spaghetti. När jag kom hem möttes jag av glada barn med tindrande ögon. I morgon väcks vi av fåglarnas kvitter. Det är ett bra liv.

Idag nåddes vi av rapporter från andra sidan världen. Fredspristagaren Aung San Suu Kyi har fängslats. Bara ett par veckor innan hennes senaste husarrest skulle löpa ut. Hon är sjuk och många är oroliga. Militärjuntan i Burma har åter visat sin hårda regim. Många är de människor som lever i förtryck i Burma. Många är de som tvingats lämna sitt hemland. Några har kommit till oss i Sverige och Hallsberg. De berättar om hur de jagats genom djungeln. Hur gravida kvinnor tvingats föda, mitt i djungeln i tystnad, i skräck för att inte bli upptäckta. Hur barn bärs i korgar genom djungeln för att man måste ta sig fram snabbt och ljudlöst. Barn som vill springa, leka, baka bullar med farmor och farfar och sova tryggt omgivna av gosedjur och leksaker.

Kontrasterna är stora. Ibland nästan övermäktiga. Jag har idag lämnat frågor till Sveriges utrikesminister. Vilka initiativ tänker Sverige ta för att sätta press på militärregimen att släppa Aung San Suu Kyi ur fängelset? Kan det svenska EU-ordförandeskapet användas till att samla internationella aktörer för ett demokratiskt Burma?

I helgen grillade jag korv och pratade med några av de familjer från Burma som idag finns i Hallsberg. Jag kommer att fortsätta att göra det. Fortsätta att stötta dem i sin strävan att lära sig det nya svenska språket, att få ett jobb för att kunna försörja sig. Jag kommer att fortsätta lyssna till de erfarenheter och det engagemang de bär med sig. Göra vad jag kan i vardagen men också i mitt politiska arbete för att stödja dem i kampen för ett demokratiskt Burma.

Ingen kan göra allt men alla kan göra något. När du nattat dina barn, vad gör du då?

Jag är inte nöjd

Jag lyssnar till moderater i arbetsmarknadsutskottet som självgott konstaterar att jobb- och utvecklingsgarantin är mycket bra. Den fungerar. För det har de sett statistik på, 60 % går till jobb eller utbildning. Men är man nöjd så? Verkligheten då? De 40 %, de 50 000 människor som nu trillar in i vad som kallas fas tre i jobb och utvecklingsgarantin? De som vittnar om att de inte fått det stöd de behöver för att ta sig tillbaka till arbetsmarkanden. De som lever på så små inkomster att det knappt täcker mat och husrum? För mig är det självklart, de är en självklar del i vårt framtida välfärdsland. Det är för de människorna som vårt ledarskap prövas. Och moderaterna i arbetsmarknadsutskottet känner sig nöjda.

Vi går mot massarbetslöshet, varsel och uppsägningsvågen har svept hårt och hänsynslöst över Sverige. Jobbkrisen spiller nu över i välfärden. Kommuner och landsting går mot stora underskott. Lärare varslas om uppsägning, undersköterskor i äldreomsorgen likaså. Regeringen avvaktar, vill inte rädda jobben i välfärden. Den moderatledda regeringen har själva oberoende av finanskris raserat a-kassan till Nordens sämsta, de har själva lagt till en tredje fas i jobb och utvecklingsgarantin som ska vara samhällsnyttig sysselsättning som inte ska inkräkta på ordinarie arbetsmarknad. Till 65 % av a-kassa, som för många redan inneburit en halvering av inkomsten, ska jobb utföras. Ska företag och kommuner säga upp sin egen personal och sedan fylla på med billig arbetskraft, med människor i jobb och utvecklingsgarantins fas tre? Det är inte mitt välfärdsland.